When you're weary
Det faller liksom på plats. Alltihop!
Allt som stressar mig, arbeten som ska lämnas in, filmer som ska klippas och prov som ska göras... det spelar liksom ingen större roll och bleknar i jämförelse med allt som är bra!
Det blir definitivt London i höst och det känns så otroligt bra att jag redan från början välsignats med att få en familj som verkar vara som klippt och skuren för mig.
Att ett nytt liv ska börja känns som pirr i magen men samtidigt som något jag vill så mycket att det gör ont.
Att jag, trots att min ork är nere på de sista 10%, har grymma betyg.
Att det är valborg och fest hela helgen med människor jag tycker om.
Att jag ska sjunga en så otroligt vacker låt på vårkonserten.
Att studenten är så nära!
Att Sarah finns ♥
Att jag är älskad.
Det är störst av allt.
