lestroixs

Jag skulle kunna somna rakt upp och ner, här och nu.

Har varit i kyrkan varje dag sedan i torsdags och övat konfirmandernas redovisning. De var superduktiga, ambitiösa och frimodiga. Man blir så stolt som ledare när man får se hur de vuxit under det här året. Bless!
Jag tror dock att jag var mer nervös än vad konfirmanderna var, vilket egentligen är ganska konstigt... jag agerade för dagen dirigent (killarna tyckte det såg ut som att jag spankade nån.), körledare, sufflös och trumslagare. Intressant blandning det där, kreativa hörnan!

Så nu är jag slut som en manglad kaviartub (och jag såg just hur udda den beskrivningen var, men efter dessa tre dagar kan ni vara tacksamma att jag ens kan stava som folk). Efter själva konfirmationen drog jag, Carro, Christofer och Hannele till Grekens och käkade en välbehövlig middag. Anledningen till just att det blev den restaurangen var att Christofer och Hannele kunde få sin efterlängtade öl. Maten var god, men jag lackade ur på i princip alla i personalen och bestämde mig för att ta ut frustrationen på den otrevlige ägaren över en stackars kock som gått ut för att ta en rökpaus. Sorry, men jag tror att min tanke var att han skulle få agera språkrör. Aja.
Imorgon blir det ytterligare en dag i Guds tjänandets tecken. Det blir de nykonfirmerades första nattvardsgång. Dessutom ska jag leka musikfabrik igen och dels leda kören, se till att noter kommer rätt och dessutom framföra två låtar själv. Det ska bli superkul för det är två låtar som ligger mig nära hjärtat; Fix you och Jag vill ge Dig, O Herre, min lovsång. Så be för att det går bra!

Jag ger en liten lägesrapport imorgon,
Gud välsignar!

Mikaela